Etiketter

onsdag 27 mars 2013

Uppdrag 2 - Samhället

Efter en kort stund av förvirring, kom vi på att vi måste befann oss i Florens, som ibland räknas som Renässansens vagga. Marcel blev dock fastklistrad i glansen som Leonardo da Vinci släpade efter sig, så det fick helt enkelt bli vi andra som fortsatte. Tyvärr fanns det inga bra transportmedel, så det fick bli en lång promenad till vårt första resmål på denna otroliga resa.

När vi kom in i staden möttes vi av tvåvåningshus av tegel och entusiastiska köpmän som ville sälja allt från tomater till kryddor. Therese blev till och med erbjuden att köpa en häst för endast ett halvt kilo sockerrör och en ko. Då Therese blev upptagen med att köpslå med den envise köpmannen, upptäckte jag och Elin till vår förfäran att människor stirrade på oss. Kanske var keps och shorts inte något som är populärt hos dessa människor? För att undvika vidare uppmärksamhet bytte vi till extremt obekväma kläder i form av trånga byxor och en tung och allmänt irriterande kappa. Vilken tur att vår resegrupp tog en intensivkurs i traditionell italienska innan vi åkte!

Efter några få mindre dramatiska händelser kom vi igång med vår utforskning av staden. Vi besökte banker, smeder och några få skolor. Trots att vi hade rest tillbaka drygt 500 år i tiden, så verkade det ändå finnas en hel del kunskap om matte, arkitektur och astronomi. Någonstans på vägen försvann Elin, vart vet jag inte. Hur som helst fortsatte jag att utforska Florens med dess fantastiska arkitektur och former, ända tills jag träffade på en man vid namn Alessandro.  Denne unge herre var någon sorts lärare eller föreläsare, och han berättade hur bra det nya samhället var. Han ogillade det samhälle som varit innan, då människor blev placerade i olika fack vid födseln. Det var bättre nu för tiden, tyckte han. Det bästa beviset han kunde ge för detta var att en bekant till honom föddes som en fattig bondpojk, men hans musiktalang blev upptäckt och nu levde han ett liv i lyx och överflöd som underhållare vid den lokala regentens hov.  Han ansåg att jag som nyankommen och annorlunda medborgare(jag berättade inte vart jag egentligen kom ifrån) hade lika stor chans att lyckas bra i livet precis som alla andra, eftersom alla människor har stor potential. Han fattade även tycke för min allmänna kunskap och mitt intresse för flera av de saker vi diskuterade, då han som många andra från denna tid ansåg att mycket kunskap om många ämnen är åtrovärt. Även om jag inte får så mycket nytta av denna människas vänlighet, har han ändå gett mig en klarare bild av hur samhället såg ut under denna tid.

Skrivet av: Marcel, Therese, Elin och Jakob

Källor:

Nationalencyklopedin [www]. Hämtat från http://www.ne.se/lang/leonardo-da-vinci/239809 Sökord ”Leonardo Da Vinci” 2013-03-22

Nationalencyklopedin [www]. Hämtat från http://www.ne.se/enkel/mona-lisa Sökord ”Mona Lisa” 2013-03-22

1 kommentar:

  1. En livfull beskrivning. man får en aning om stadslivet i Italien under epoken. Städerna var självstyrande stadsstater, och Italien som stat existerade inte än. Ännu tror man dock inte att vem-som-helst kan bli vad-som-helst. Man är intresserad av individen - men enbart individer i de högre samhällsklasserna. Förresten, vad är en renässansmänniska och vad menas med humanism? Vänligen Anna-Lena

    SvaraRadera