Efter att ha besökt både London och Florens, så bestämde vi oss för att det var dags att dra sig hemåt. Vi ställde in tidsmaskinen på Uddevalla, den 10 april år 2013, oh var i ett nafs hemma på säker mark igen. Men vår resa slutar inte här. Det var dags för oss att resa tillbaka i tiden med hjälp av litteraturen. Vi begav oss till närmaste bibliotek och satte oss ner med verk av William Shakespeare, Nils Matson Kiöping och Miguel de Cervantes Saavedra.
En av de böckerna som snabbt blev populära i Sverige under Renässansen var Nils Matson Kiöpings bok Een Beskriffning Vppå Trenne Resor och Peregrinationer, sampt Konungarikjet Japan (1667). I denna bok så beskrev Matson Kiöping de resor som han var med om medan han seglade med det Holländska Ostindiska kompaniet. Han reste bland annat till Indien och Japan, och i ett av bokens kapitel så beskriver han en gul och söt frukt som han stött på i Indien.
Kapitlet heter Een gohl och mächta sööt Frucht och beskriver som sagt en gul och söt frukt, troligtvis banan, som Matson Kiöping har stött på under en resa i Indien. Han beskriver utförligt hur denna frukt växer och hur trädet som den växer på ser ut och skall tas om hand om.
Under Renässansen så skrevs det många böcker och verk, som framförallt drev med den höviska kulturen och fokuserade på empiriska studier. Empiriska studier byggde på erfarenhet och vetenskapliga undersökningar till exempel genom att utföra olika experiment. Matson Kiöpings bok är en samling av ett stort antal av empiriska studier. Att han faktiskt har rest och sett saker med egna ögon betyder ju att han har erfarenhet och har utfört en mängd olika undersökningar. Hans böcker hade sett helt annorlunda ut om han hade suttit hemma och skrivit dem, utan att faktiskt veta hur saker och ting såg ut och fungerade.
Hela boken är skriven på 1600-tals svenska och Matson Kiöping använde sig även av sin egen stavning. Detta gör det ibland svårt att förstå vad han menar. Bokens innehåll tycker vi klassas till facklitteratur eftersom den är informerande och inte skriven på ett fantasifullt sätt. Matson Kiöping skrev ju ner sina upptäckter och det som han såg, och var inte alls intresserad av att skriva skönlitteratur. Hans intresse låg i att beskriva hur den fjärran världen och allt det som hörde till den såg ut för det svenska folket.
Samhället, kulturen och miljön på 1600-talet kunde påverka en individ mycket. På den tiden så började ett intresse växa fram i folket, och de ville ut i världen för att undersöka den. Christoffer Columbus hade drygt 100 tidigare gett sig ut på den resa som resulterade i upptäckten av Amerika, och efter det så blev det allt fler och fler som ville ge sig ut i världen. Kanske inte för att upptäcka nya platser, men för att se sig omkring och lära sig om den resterande världens kultur och miljö. Samhället på den tiden var troligtvis inte så uppmuntrande till att man skulle ge sig iväg, så därför blev utvägen att ta mönstring ombord på olika skepp. Att ta mönstring var precis det som Nils Matson Kiöping gjorde, och tack vare det så kunde han skriva sin underbara bok!
Skrivet av: Marcel, Elin, Therse & Jakob.
Källor:
Danielsson, A, Siljeholm, U. (1997). Språk, litteratur & samhälle. Stockholm: Natur & Kultur
Så bra ni sätter in texten i ett sammanhang och förklarar hur man började resa ut i världen och upptäcka andra värlsdelar (och bananer!). Empirisk forskning var det man använde sig av under antiken, som ju var idealet under renässansen.
SvaraRaderaReseskildringar är närmast en egen genre, men visst ligger den delvis nära facklitteratur.
Skriftspråket är ännu inte formaliserat, utan lärda personer stavade som de själva tyckte och efter vad som såg snyggt ut. Ett och samma ord kan skrivas olika av samma person i en och samma text.
Ett bra inlägg!
Anna-Lena